Förlåt Datorn...
Ni vet den där känslan man får när någonting som bara SKA fungera inte fungerar? Elektronik som krånglar, tåg som inte kommer som de ska. Just precis så kände jag när min gamla kamrat Datorn dog. Frustration, kallsvettning och yrsel. Pa-fucking-nik!
Efter ett antal kompressioner på startknappen och ett litet hopp om att Datorn än en gång skulle starta, så såg jag ljuset i tunneln. Nej förlåt, jag menade ljuset på skärmen. Som ett litet under så startade Datorn igen efter sin oförklarliga, oförutsägbara och högst olämpliga kollaps. Vilken lättnad. Datorn, du lever.
Nu räknar Datorn och jag våra dagar tillsammans. Snart ska Datorn för evigt få vila. När (imorgon, om ett halvår, eller om tre år) jag får en trevlig månadsinkomst, då ska jag, när ekonomin tillåter, beställa min helt egen Mac.
Förlåt Datorn. 
...här
Och såhär lite BY THE WAY. Aaaarh, imorgon tar jag studenten.
