återfunnen kärlek
The Strokes och jag har liksom haft ett litet brake. Men nu är det tillbaka, back on track. Officiellt, The Strokes är mitt favoritband. Det var dem som fick mig att använda Converse innan den explosionen urarta. Det var ett antal år sedan, så nu är dem trasiga ...men ännu skönare än innan.
Anledningen till att jag fick upp The Strokes i huvudet igen, var för att bandet Le Bataillon Des Fous spelade på min skola för några dagar sen, kanske en vecka typ, och de gjorde en cover på denna låten: Heart In A Cage. Det gjorde dem bra helt enkelt!
Ett jobbigt läge är att senast det kom ut något med The Strokes var för fem år sedan, alltså 2005. Då var det First Impressions Of Earth som utgavs. När albumet väl kom ut så var det ingen favorit hos mig då jag gillade de två tidigare albumen Room On Fire (2003) och Is This It (2001) bättre. Det tog mig ett år att lyssna in mig på det som jag måste kalla för senaste albumet jämfört med dem andra två som bara tog drygt en vecka. Men nej, vad jag kanske ska berätta för dig som inte vet, är att The Strokes faktiskt inte finns längre ...så som de gjorde innan. Både Julian Casablancas och Albert Hammond Jr. har ju släppt sina egna album, utanför The Strokes, som inte är dåliga dem heller.
Nu har jag glömt poängen med det här inlägget, men det blev åtta länkar med bra musik i alla fall...
Då kan ni lika bra få en nionde länk också, min; give me indie or something
♥ 
Gammal bild för att jag inte riktigt vet vart min skjorta är.
Om det är r.i.p så börjar jag gråta nu. The Strokes
Just nu har jag tre timmars teoriplugg framför mig, men först en dusch och frukost.
Anledningen till att jag fick upp The Strokes i huvudet igen, var för att bandet Le Bataillon Des Fous spelade på min skola för några dagar sen, kanske en vecka typ, och de gjorde en cover på denna låten: Heart In A Cage. Det gjorde dem bra helt enkelt!
Ett jobbigt läge är att senast det kom ut något med The Strokes var för fem år sedan, alltså 2005. Då var det First Impressions Of Earth som utgavs. När albumet väl kom ut så var det ingen favorit hos mig då jag gillade de två tidigare albumen Room On Fire (2003) och Is This It (2001) bättre. Det tog mig ett år att lyssna in mig på det som jag måste kalla för senaste albumet jämfört med dem andra två som bara tog drygt en vecka. Men nej, vad jag kanske ska berätta för dig som inte vet, är att The Strokes faktiskt inte finns längre ...så som de gjorde innan. Både Julian Casablancas och Albert Hammond Jr. har ju släppt sina egna album, utanför The Strokes, som inte är dåliga dem heller.
Nu har jag glömt poängen med det här inlägget, men det blev åtta länkar med bra musik i alla fall...
Då kan ni lika bra få en nionde länk också, min; give me indie or something


Gammal bild för att jag inte riktigt vet vart min skjorta är.
Om det är r.i.p så börjar jag gråta nu. The Strokes
Just nu har jag tre timmars teoriplugg framför mig, men först en dusch och frukost.
Kommentarer
Trackback